Del 2: Praktisk vattenvård - Mål och möjligheter |
 |
Nationella miljömål
Riksdagen antog våren 1999 femton nya nationella miljökvalitetsmål varav några mer eller mindre direkt berör våra vattendrag. Detta gäller bl a ”ingen övergödning”, ”grundvatten av god kvalitet”, ”levande sjöar och vattendrag” samt ”myllrande våtmarker”. Tanken är att de nya miljökvalitetsmålen skall nås inom ungefär en generation. Det är också meningen att det skall ske en fortlöpande uppföljning och utvärdering av hur miljöarbetet fortskrider i förhållande till de uppsatta målen. De nationella miljökvalitetsmålen är viktiga eftersom de kommer att var vägledande för hur vi framöver skall vårda och bevara våra vattendrag genom att de kommer att styra upp samhällets miljösatsningar och miljökrav.
I följande avsnitt ges en sammanfattande presentation av de miljökvalitetsmål och de delar i dessa som rör vattendragen i jordbruksområden.
Ingen övergödning
Målet ”ingen övergödning” innebär att halterna av gödande ämnen i mark och vatten inte skall ha någon negativ inverkan på människors hälsa , förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheter till en allsidig användning av mark och vatten.
 |
Detta har preciserats enligt följande.:
Några viktiga delmål som rör vattendragen är bl a:
|
Levande sjöar och vattendrag
Målet ”levande sjöar och vattendrag” innebär att sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapet ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv bevaras.
Detta har preciserats enligt följande:
- Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald
- Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte
- Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur och kulturupplevelser samt bad och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt
- Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd
- I dagens oexploaterade påverkade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflödena så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald.
- Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller eller hänsynskrävande arter som för naturligt förekommande biotoper och bevarandevärden.
- Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
- Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättningen och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG: ramdirektiv för vatten.
- Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag.
Delmål som rör vattendragen:
- Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 ska minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
- Senast år 2005 ska berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för restaurering av Sveriges skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast till år 2010 ska minst 25 procent av de värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen ha restaurerats.
- Senast år 2005 ska utsättning av djur och växter som lever i vatten ske på sådant sätt att biologisk mångfald inte påverkas negativt.
- Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
- Senast år 2009 ska det finnas ett åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur God ytvattenstatus ska uppnås.
Myllrande våtmarker
Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.
Detta har preciserats enligt följande:
- I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden.
- Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
- Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte.
- Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur och kulturmiljön och den biologiska mångfalden.
- Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering.
- Våtmarkers värde för friluftslivet värnas
- Delmål som rör vattendragen:
- En nationell strategi för skydd och skötsel av våtmarker och sumpskogar ska tas fram senast till år 2005.
- Samtliga våtmarksområden i Myrskyddsplan för Sverige ska ha ett långsiktigt skydd senast år 2010.
- I odlingslandskapet ska minst 12 000 hektar våtmarker och småvatten anläggas eller återställas fram till år 2010.
- Åtgärdsprogram ska senast till år 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
 |
 |
Regionala målI Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram utgiven av länsstyrelsen i Skåne 2002 (remissupplaga) redovisar hur Skåne län skall bidra till att nå de nationella miljömålen. Nedan ges en kortfattad översikt av de mål och planerade åtgärder som rör vattendragen i jordbruksområden. |
Ingen övergödning:
De vattenburna utsläppen av kväve till havet ska ha minskat med 30% år 2010. För att klara detta måste utsläppen från jordbruket minska med 25 % (inklusive den minskning som anläggning av våtmarker ger). Dessutom måste utsläppen från kommunala reningsverk minska med 50 % och från industrin med 60 %.
Målen skall uppnås b la genom att lantbruket minskar utsläppen av övergödande ämnen genom en rad olika åtgärder:
- öka arealen fånggrödor
- öka vårplöjd resp sent höstbearbetad areal,
- avsätta frivillig träda längs vattendrag som regelbundet översvämmas
- minska höstspridningen av stallgödsel
- minska överoptimala kvävegivor av konst- och stallgödsel
- minska utsläppen från gödselvårdsanläggningar
- minska fosforinnehållet i djurfoder
- anläggning av skyddszoner längs vattendrag
- tillsammans med andra aktörer anlägga 5000 ha våtmarker
Vidare skall tillförseln av lerpartiklar till vattendragen minskas genom information till dikningsföretag om metoder för miljöanpassade dikesrensningar samt värdet av skyddszoner.
 |
Levande sjöar och vattendrag
Åtgärdsprogram tas senast 2005 fram för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd.
Åtgärdsprogram tas fram senast 2005 för restaurering av skyddsvärda vattendrag eller sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda. Senast 2010 skall 25 % av de värdefulla vattendragen ha restaurerats.
Åtgärdsprogram tas fram senast 2005 för de hotade arter och fiskstammar som har behov av riktade åtgärder.
Målen skall uppnås genom att t ex länsstyrelsen, kommuner och vattenvårdförbund m fl samverkar genom bl a praktiskt åtgärdsarbete och informationsinsatser som t ex att:
Ta fram underlag till en bevarandestrategi för särskilt skyddsvärda miljöer i sjöar och vattendrag.
Utifrån bevarandestrategin identifiera prioriterade områden i behov av skydd, av restaurering och av åtgärdsprogram. Exempel på åtgärder är utrivning av vandringshinder, byggande av vattenvägar, bevarande av flodkräfta samt återutplantering av utrotade eller hotade arter t ex mal och flodpärlmussla.
Skydda de mest värdefulla natur- och kulturmiljöerna, samt skydda sådana vattendrag som efter åtgärder har förutsättningar att bli skyddsvärda med avsikt att 25 % av dessa är skyddade till år 2010.
Kräva att inventeringar av vattendrag utförs inför exploatering av särskilt känsliga vattendrag.
Identifiera vandringshinder med och utan vattendom och i särskilt prioriterade fall begära att de rivs ut.
Fastställa minimiflöden för särskilt känsliga vattendrag under vilka det ej kan anses tillåtligt att ta ut vatten.
Stimulera att miljöanpassad rensning av vattendrag genomförs genom informations till dikningsföretag. Länsstyrelsen skall ha en särskilt restriktiv syn spå vattendrag som delvis återfått naturliga förhållanden.
Identifiera vägpassager över särskilt värdefulla vattendrag som utgör vandringshinder för fisk och andra vattenorganismer samt åtgärda dessa.
Genomföra befintliga åtgärdsprogram för grönling, sandkrypare, nissöga, mal och flodkräfta. Särskild miljöövervakning införs för grönling, sandkrypare och nissöga. Program för övervakning av bäck-, flod och havsnejonöga tas fram.
Myllrande våtmarker
minst 5000 ha våtmarker och småvatten skall anläggas eller återskapas i Skåne fram till 2010
åtgärdsprogram skall senast 2005 finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder
Målen skall uppnås genom att länsstyrelsen, kommuner, vattenvårdförbund ideella organisationer m fl samverkar för att ta fram planer och åtgärdsprogram som t e x att:
- Upprätta en skånsk strategi respektive plan för anläggning av våtmarker.
- Kommunerna anger potentiella våtmarksområden eller objekt i översiktsplanen
- Lantbrukare bör med stöd av rådgivare, konsulter och Länsstyrelsen anlägga våtmarker och småvatten
- ·Dikningsföretag som idag saknar funktion eller inte fyller samma funktion som sitt ursprungliga syfte bör ses över för att underlätta att våtmarker anläggs.·Informationsinsatser till lantbrukare om våtmarksanläggning skall utökas kraftigt
- Planerade kommunala våtmarksprojekt inom ramen för det sk LIP-programmet skall genomföras.
- Vägverket, Banverket och kommunernas VA-verk bör anta en policy om att våtmarker anläggs som utjämningsmagasin vid exploatering.
- Stora markägare bör redovisa möjligheter till att återskapa våtmarker på sina ägor.
- Länsstyrelsen skall finna former för att underlätta och stödja markägare i samråds-, dispens-, och tillståndsprocessen avseende våtmarker.
EG ramdirektiv för vatten
I riksdagens delmål för miljökvalitetsmålen som rör vatten står det att åtgärdsprogram enligt EG ramdirektiv skall upprättas. I EG:s ramdirektiv för vatten, som omfattar allt vatten, fastställs klara mål att ”god status” skall uppnås för allt vatten i Europa senast 2015 och att en hållbar vattenanvändning säkerställs över hela Europa. I samband med ramdirektivets genomförande kommer också en ny organisation för Sveriges hantering av vattenfrågor. Vattenplaneringen kommer i framtiden att utgå från större avrinningsområden och landet kommer att efter dessa indelas i fem avrinningsdistrikt som anger de nya administrativa gränserna för vattenplaneringen. Varje avrinningsdistrikt kommer att ha en avrinningsmyndighet som ansvarar för uppfyllelsen av målen och för miljökvaliteten inom respektive distrikt. Varje vattendistrikt skall ta fram en förvaltningsplan där bl a ett åtgärdsprogram tas fram senast 2009 som anger hur en god vattenstatus skall nås till år 2015.
 |