De skånska vattendragen som exempel i skolans miljöundervisning

Lärarhandledning till videofilmen ”Åar & Vattendrag Saxån - Braån”

Skriften är författad av Anders Olsson september 1999 på uppdrag av Saxån – Braåns vattenvårdskommitté

Innehållsförteckning

De skånska vattendragen som exempel i skolans miljöundervisning

Beskrivning av videofilmens innehåll

Uppläggning av lärarhandledning

Erfarenheter – aktualisera gamla och skaffa nya

Fördjupning – problematisera och sök svar

Tillämpning – rollspel och värderingsövningar

Utvärdering av arbetsområdet

Lista över användbara källor

Beskrivning av videofilmens innehåll

De skånska vattendragen som exempel i skolans miljöundervisning För att uppfylla miljömålen som anges i styrdokumenten för grund- och gymnasieskola krävs exempel som helst både är tydliga och konkreta. Vi tror att arbete med miljöfrågor kopplade till våra västskånska vattendrag har många kvaliteter som gör arbetsområdet till ett generaliserbart exempel i miljöundervisningen. Aktuell och synlig problematik Det går inte en sommar utan att vattenkvaliteten i Öresund behandlas i media. Övergödningsproblematiken diskuteras i samband med algblomningar och rubrikerna varnar för giftalger. Att alger växer till när det finns gott om näring och att ämnen med gödande effekt läcker från åkermark och samhällets avlopp är lätt att förstå. Problematiken kan synliggöras med enkla experiment.

Närheten till eleverna Var man än bor i västra Skåne så har man inte långt till en å som mynnar i Öresund. Det är alltså lätt att besöka miljön som ska studeras och eleverna har sedan tidigare egna erfarenheter av både å och hav. Dessutom är eleverna personligt berörda eftersom dessa åar ofta tar emot avloppsvattnet från deras hem och för det till ett Öresund som de helst vill kunna bada i om somrarna.

Tydliga orsakskedjor Miljöproblem är komplexa till sin natur i synnerhet när det gäller orsakssambanden. Samhällets värderingar och tekniska lösningar i olika tider samt naturgeografiska och ekologiska förutsättningar måste vävas samman för att vi ska få en rättvisande bild. De historiska orsakerna till övergödningsproblematiken via de skånska åarna är relativt tydlig och logisk och kan synliggöras genom kartstudier och samtal med den äldre generationen.

Åtgärdsarbete pågår För närvarande pågår ett intensivt miljöförbättrande arbete längs våra åar. Dammar och skyddszoner anläggs i på åkermark, jordbrukarna arbetar med att minska sina utsläpp och reningsverken blir allt effektivare. Positiva och synliga handlingar är viktiga inte minst för att arbetet med miljöproblem inte ska ge känsla av vanmakt och undergång. Förutom att studera vilka åtgärder som samhället vidtar för att återfå naturvärdena kan eleverna vara kreativa och fundera på vad de själva kan göra för att minska näringsläckaget till våra åar.

Lättillgängligt arbetsmaterial

Förutom bifogad videofilm så ger denna handledning förslag på undersökningar, rollspel och värderingsövningar som kan göras. I avrinningsområdet finns goda förutsättningar för att göra intressanta exkursioner och studiebesök. Arbetsområdet är väldokumenterat och det finns mycket skrivet om både övergödningsproblematiken och de västskånska åarna i allmänhet och Saxån – Braån i synnerhet. Kort beskrivning av videofilmen Bifogad videofilm handlar om de västskånska vattendragens historia, föroreningsproblem, naturvärden och framtid. Den består av en allmän del som är gemensam för alla vattendrag i västra Skåne och en avslutande del som är speciell för varje vattendrag. De vattendrag som behandlas är Råån, Saxån - Braån , Kävlingeån, Höje å och Sege å. Videon är rik på flygscener och undervattensmiljöer. Filmerna är ca 25 minuter långa. (Det finns även en förkortad engelsk version av filmen som är tio minuter lång.)

Filmens gemensamma del beskriver bl.a. föroreningsbelastningen (främst kväve och fosfor) på vattendragen och havet. Den omfattande landskapsomvandlingen som påbörjades i slutet av 1700-talet med uppodling av åkermark, utdikning och torrläggning av våtmarker har kraftigt försämrat åarnas förmåga till självrening. Påverkan av föroreningar från industrier, vattentoaletter och åkermark har varit betydande på många håll. För att komma tillrätta med problemen i vattendragen och havet har reningsverk anlagts. Vidare har nationella och internationella beslut om ytterligare åtgärder fattats. Undersökningar i de västskånska åarna visar dock att åtgärderna inte gett tillräckligt bra resultat utan ytterligare ansträngningar behöver göras. Filmen avslutas med en del som är speciell för varje vattendrag. Där berättas om vattendragets särdrag och vad som görs för att minska föroreningsbelastningen och öka naturvärdena. Exempel på anläggande av skyddszoner, våtmarker och dammar visas. En noggrannare beskrivning av filmens innehåll finns i bilaga på sidan 21.

Uppläggning av lärarhandledning Även om innehållet i filmen presenteras på ett okomplicerat sätt så är det mycket information och intryck som avhandlas på kort tid. Vi rekommenderar därför att filmen visas först när eleverna har bekantat sig med vissa centrala termer och begrepp.

1. Inledningsvis ger vi förslag på hur du kan lyfta fram de erfarenheter och kunskaper som eleverna redan har om problemområdet. Därefter kan elevernas erfarenheter utökas bland annat med hjälp av videofilmen.
2. När eleverna bearbetat och diskuterat innehållet i videon är det dags att göra valbara fördjupningar. I samband med detta ger vi förslag frågeställningar som kan undersökas på olika sätt. I slutet av handledningen finns många exempel på studiebesök, exkursioner och adekvat litteratur som är användbar under fördjupningsdelen.
3. Avslutningsvis finns det förslag till värderingsövningar där eleverna får ta ställning och diskutera vilka konsekvenser deras nyvunna kunskap får för deras egen del. Genom att eleverna får se problematiken genom olika intressenters ögon i ett rollspel vill vi visa på komplexiteten i miljöfrågorna samtidigt som vi stärker elevernas demokratiska handlingskompetens.

Om ni av tidskäl inte bedömer att alla tre momenten kan tas upp i undervisningen så rekommenderar vi att ni stryker fördjupningsdelen i första hand. Man kan betrakta arbetet med rollspelet runt intressekonflikterna som en fördjupning. Däremot är det svårare att ersätta tillämpningsarbetet genom att arbeta mer med fördjupningsdelen.

Målet med arbetsområdet är att eleverna ska

• få insikt i de värden som vattendragen i vår närhet har
• få syn på de miljöproblem som finns och deras historiska och nutida orsaker
• se de möjligheter som finns att behålla och återfå naturvärdena.

I. Erfarenheter – aktualisera gamla och skaffa nya

Steg 1 Låt nedanstående bild med bildtext vara en utgångspunkt för arbetet.

ÖVERGÖDNING

Vad ger bilden eleverna för associationer? Låt dem enskilt skriva ner sina tankar under tio minuter. Därefter slår de sig samman i grupper om tre elever och förklarar för varandra hur de har tänkt. De ska sedan försöka enas om en förklaring till ordet övergödning och skriva ner den. Under tiden delar du in tavlan i tio lika delar och låter en elev från varje grupp gå fram och skriva sin grupps förklaring. Vilka tankar finns i klassen? Gemensam diskussion som mynnar ut med att begreppen övergödning, algblomning och syrefria bottnar reds ut. Att övergödning gör så att algerna växer till är inte svårt att förstå, men utmana gärna eleverna genom att fråga hur ett överskott av alger kan ge syrebrist på havsbotten. Eftersom alger är fotosyntetiserande växter (oavsett färg) så borde det ju produceras mer syre ju mer alger som finns i havet. Det stämmer säkert också i ytskiktet, men inte när algerna dör och sjunker till botten. Nedbrytning är nämligen en syreförbrukande process och om inget nytt syre tillförs kommer förruttnelsebakterier (svavelbakterier) att ta över nedbrytningen i den syrefria (anaeroba) miljön. Visa gärna varför det syresatta ytvattnet har svårighet att nå botten med följande demonstrationsexperiment: Tillverka salt havsvatten genom att lösa en matsked koksalt i ett par liter kranvatten. Häll saltvattnet i en genomskinlig vanna. Skikta sedan försiktigt vanligt kranvatten färgat med karamellfärg ovanpå saltvattnet. (Lägg en bit skrivpapper att flyta på saltvattnet och häll det färgade vattnet längs en pinne ner på pappersytan. Tag sedan bort pappret.) Även om man blåser med en hårfön (försiktigt till en början) så att det bildas vågor i vannan så kommer inte det färgade sötvattnet att blanda sig med det salta bottenvattnet. Mellan det saltare havsvattnet och det söta åvattnet bildas ett såkallat språngskikt.

Steg 2 Tala om för eleverna att näringsämnena som når havet till stor del kommer från våra vattendrag. Låt eleverna ge förslag på hur de tror dessa näringsämnen kommer till ån? Lista förslagen på tavlan, förtydliga och fyll eventuellt på själv om det behövs. Det kanske ser ut så här:

• Jordbruket – Gödsel och jord läcker ut från åkermarken
• Avlopp från reningsverk (industrier och de allra flesta bostäderna)
• Avlopp från städernas gator och torg (dagvatten)
• Avlopp från bostäder på landet (enskilda avlopp)
• Luftföroreningar som löses i regnvatten (huvudsakligen bilavgaser)

Be eleverna enskilt rangordna från vad de tror är den största till den minsta utsläppskällan. Låt några frivilliga tala om hur de tänkt när de rangordnat. Tala om att alla fem källorna bidrar med föroreningar i olika omfattning beroende på markanvändning och vilken typ av näringsämne man mäter. Det är emellertid helt klart att jordbruket ensam står för den allra största delen de näringsämnen som når havet via åarna i västra Skåne. I detta läge är det inte intressant att gå in på exakt fördelning mellan de olika källorna. Om du ändå redan nu vill få en uppfattning så hittar du fördelningen för Saxån - Braåns dräneringsområde vid en fördjupningsuppgiften på sidan 14.

Steg 3 Vad skulle man kunna göra åt problemet? Låt alla eleverna brainstorma i grupp och samla sedan gemensamt förslagen på blädderblock eller OH-film så att de kan sparas till ett senare tillfälle. (Detta material kommer att tas om hand av den grupp elever som senare kommer att fördjupa sig i vilka åtgärder som verkligen görs för att minska utsläppen av närsalter till åarna. Se sidan 15)

Steg 4 Titta på den bifogade videon: ”Åar & Vattendrag Saxån - Braån”.

Videon, som är 24 minuter lång, behandlar bland annat följande fyra frågor:

1. Vilka är problemen enligt videon? (Problem)
2. Hur har problemen uppstått? (Orsaker)
3. Vad gör man åt problemen? (Åtgärder)
4. Vilka naturvärden finns att bevara eller återskapa? (Värden)

Låt varje elev fokusera på en av frågorna. En fjärdedel av eleverna får anteckna stödord för första frågan, en fjärdedel för andra osv. Efter filmen får de elever som haft samma fokus gruppvis göra en mindmap som de ska presentera för sina klasskompisar. De kanske kommer att se ut ungefär så här:

Liten ordlista med några termer som nämns i filmen t ex:

• Biotop – den ekologiskt enhetliga miljö som är en organisms typiska levnadsplats. Kommer från grekiskans bios – liv och topos – plats. Kan människan skapa nya biotoper?
• Begränsande faktor – Det ämne som begränsar tillväxten för en växt vid ett speciellt tillfälle eller i en speciell miljö. Vatten kan tex. vara en begränsande faktor vid torka. I sjöar är ofta fosforföreningar begränsande faktor och i havet är kväveföreningar begränsande för algtillväxten. Varför är inte fosfor begränsande faktor i havet?
• Dagvatten – det vatten som samlas upp från gator, torg och vägar. Man strävar efter att skilja dagvatten från hushållens avlopp. I annat fall finns det en risk att reningsverken inte har kapacitet att ta hand om allt vatten vid kraftiga skyfall eller snabb snösmältning och måste brädda, dvs. släppa ut vattnet orenat i ån. På vilket sätt renar man dagvatten?
• Denitrifikation – den process då vissa bakterier som lever i syrefri miljö omvandlar nitrat och nitrit till fritt luftkväve. Denitrifikationen är den process som gör våtmarker och dammar till effektiva kvävefällor – dvs. renar vattnet från kväveföreningar. En motsatt process där luftens fria kväve omvandlas till nitrat med hjälp av bakterier kallas för kvävefixering. Detta sker t ex i rotknölar på klöver och andra ärtväxter. Fungerar denitrifikationen lika bra i alla temperaturer?
• Kväve och fosfor – Kemiska grundämnen som betecknas N respektive P. I vardagstal används de slarvigt som samlingsnamn för kväveföreningar såsom nitrat (NO₃^-), nitrit (NO₂^-)och ammonium (NH₄⁺) respektive fosfat (PO₄^2-). Med fritt kväve menas den kvävgas som finns i luft till 80%. Kvävgas är helt harmlös för både människa och miljö. Kväveföreningar är lättlösliga i vatten medan fosforföreningar är starkt bundna till jordpartiklar som kan följa med ut i vattendragen.
• Märgel – Kalkrik lera som spreds på åkermark före konstgödningens tid för att höja produktiviteten. De många märgelgravarna i Skåne är rester från märgelbrytningen. Används märgel än idag?
• Näring – Med näring menas de ämnen som en organism behöver. Beroende på vilken organism vi talar om blir det fråga om olika näringsämnen. Vatten och koldioxid är visserligen ämnen som växten behöver, men de benämns fördenskull inte alltid som näringsämnen. Oftast menar man det tillskott av spårämnen som växterna behöver ta upp från jorden. De viktigaste näringsämnena för växterna är kväve- och fosforföreningar, men även ämnen som kalium, kalcium och magnesium är livsnödvändiga om än i mindre mängd. Till skillnad från djuren så kan växterna inte ta upp energirika näringsämnen som kolhydrater fett och proteiner. Hur får växterna sin energi?
• Sedimentation – Partiklar som sjunker till botten i en sjö eller damm. Ju lugnare vatten desto finare partiklar sedimenterar. Denna process är viktig för att reducera fosformängden i vattnet eftersom fosforföreningar är starkt partikelbundna.
• Slåtteräng – Örtrik ogödslad gräsmark som slås med lie varje år efter midsommar. En alltmer sällsynt biotop från tiden före konstgödningen. På den tiden användes all stallgödsel till åkern och ängens höskörd utgjorde vinterfoder till gårdens djur. Uttrycket ”Äng är åkers moder” betyder att man inte kunde ha mer åkermark än vad man hade stallgödsel. Gödselmängden berodde i sin tur på hur många djur som höet från slåtterängen kunde föda.
• Ängavattning – Kallas även översilning och är en gammeldags metod för att gödsla och bevattna slåtterängar som infördes av munkar på 1800-talet. Näringsrikt vatten leddes in från en å på ängarna i ett sinnrikt system av kanaler innan det dränerades tillbaka ut i ån igen. Höskörden mångfaldigades flera gånger, men systemet var skötselkrävande och på större gods det fanns speciella ängavattnare.

II.Fördjupning – problematisera och sök svar Låt eleverna välja ett av följande tre områden att fördjupa sig i. De elever som väljer samma område bildar en grupp. Gruppen utgår sedan lämpligen ifrån aktuell mindmap för att hitta fler frågeställningar som de vill fördjupa sig i. Under varje område finns exempel på några frågor som tas upp i detta material. Naturligtvis ger deras mindmap upphov till många andra frågor. Dessa kan förmodligen lösas genom att de använder sig av de källor som finns angivna sist i denna lärarhandledning.

Efter att ha fördjupat sig redovisar de lämpligen det de lärt sig för de andra två grupperna.

Vad händer om åvatten övergöds?

• Vad händer om åvatten övergöds?
• Är vattnet i ån rent eller förorenat?

Var kommer kväve- och fosforutsläppen ifrån?

• Var kommer kväve- och fosforutsläppen ifrån?
• Vilka historiska förklaringar finns det till utdikningen?

Vad gör man åt utsläppen från stad och land?

• Vad gör man åt utsläppen från stad och land?
• Vilka naturvärden finns att bevara eller återskapa längs vattendragen?

1. Problem Vad händer om åvatten övergöds? – Experiment

Hur skulle man i liten skala kunna studera på vilket sätt övergödning påverkar vattenkvaliteten? Låt eleverna fundera på möjliga sätt att efterlikna processen som sker i våra åar och havsvikar.

Alla som haft ett akvarium vet att problemet är att fiskarna ska få tillräckligt med syre och därför rekommenderas det att man har en luftpump i sitt akvarium. Trots detta måste akvariet rengöras med jämna mellanrum eftersom algtillväxten på glaset skymmer sikten och sanden på botten börjar lukta illa. Det är alltså inte lätt att få rätt balans mellan syreproducerande växter och syreförbrukande material som fiskbajs, döda alger och fiskmatsrester. Detta faktum kan utnyttjas på två sätt:

a) Följ processen från övergödning till syrefria bottnar genom att kraftigt övergöda ett akvarium (flytta först fiskarna till ett annat akvarium annars går de en säker död tillmötes). Fråga eleverna hur man kan få tag på växtnäringsämnen. Den flytande krukväxtnäringen som säljs i snabbköpen är ett exempel i en lång rad. Andra förslag är konstgödning som används i jordbrukFölj processen från övergödning till syrefria bottnar genom att kraftigt övergöda ett akvarium (flytta först fiskarna till ett annat akvarium annars går de en säker död tillmötes). Fråga eleverna hur man kan få tag på växtnäringsämnen. Den flytande krukväxtnäringen som säljs i snabbköpen är ett exempel i en lång rad. Andra förslag är konstgödning som används i jordbrukFölj processen från övergödning till syre

b) Man kan också anta utmaningen och försöka konstruera ett ekologiskt system där de syreproducerande växterna är i perfekt balans med de syreförbrukande organismerna dvs. nedbrytare och konsumenter i form av tex. snäckor och hinnkräftor. För att undersöka om systemet verkligen är självförsörjande på syrgas kan man försegla akvariet helt. Låt eleverna fundera på hur ett sådant akvarium ska inredas. LåMan kan också anta utmaningen och försöka konstruera ett ekologiskt system där de syreproducerande växterna är i perfekt balans med de syreförbrukande organismerna dvs. nedbrytare och konsumenter i form av tex. snäckor och hinnkräftor. För att undersöka om systemet verkligen är självförsörjande på syrgas kan man försegla akvariet helt. Låt eleverna fundera på hur ett såd

Är vattnet i ån rent eller förorenat?– Fältuppgift

A:Bäcksländelarv, B: nattsländelarv, C:hattsnäcka D:sötvattenmärla, E:sötvattengråsugga, F:hundigel, G:sävsländelarv; H:fjädermygglarv

Om man fångar vattenlevande småkryp och förvarar dem i ett akvarium så kommer man att märka att vissa arter inte överlever särskilt länge. De arter som dör först brukar vara de som kräver en hög syrehalt i vattnet. Bland de arter som klarar sig bra märks de som hämtar sitt syre ovan vattenytan som tex. ryggsimmare och klodyvlar, men även vissa kryp som tar upp syre via tunna membran eller hud direkt från vattnet klarar av låga syrehalter i vattnet. De mest känsliga respektive tåliga krypen kan användas som indikatororganismer för att visa syrehalten i våra vattendrag. På nästa sida följer fyra exempel på bottenlevande kryp ur varje kategori. När man håvar kommer man med stor sannolikhet att finna kryp från bägge kategorierna. Man kan ändå utnyttja dessa indikatordjur för att bedöma vattenkvaliteten i ett vattendrag genom att jämföra antalet individer från de olika grupperna. Överväger de syrekänsliga krypens antal så kan man anta att ån inte lider av syrebrist. Vid motsatt förhållande kan man misstänka att syrehalten i vattendraget är låg. Allra bäst lämpar sig metoden för jämförande undersökningar. Be eleverna fundera på vilka olika jämförelser som kan göras. Här följer några exempel:

• Före och efter ett reningsverk eller annat punktutsläpp till ån
• I början respektive i slutet av vattendraget
• Vid samma provpunkt vid olika tillfällen på året
• I snabbt rinnande delar av ån respektive i mycket långsamt rinnande delar av ån

Tänk på att ni måste använda er av samma insamlingstid och teknik vid jämförande håvningar. Eftersom arterna är bottenlevande så måste bottensedimenten virvlas upp på något sätt. Enklast placerar man håven nära botten och virvlar upp bottensedimenten uppströms med fötterna under en bestämd tid. Krypen kommer då att följa med strömmen in i håven. Vissa djur sitter fast på stenar det gäller tex. hattsnäckor och vissa arter av nattsländelarver och därför bör även stenarna undersökas noga.

Småkryp som är känsliga för syrebrist i vattnet

1. Bäcksländelarv Nattsländelarv
2. Sötvattenmärla Hattsnäcka
3. Småkryp som är tåliga mot syrebrist i vattnet
4. Sötvattengråsugga Hundigel
5. Sävsländelarv Fjädermygglarv

Orsaker

Var kommer kväve- och fosforutsläppen ifrån?

I början på arbetsområdet fick eleverna gissa vilken utsläppskälla som de trodde lämnade störst mängd närsalter till Saxån/Braån. Vi konstaterade att jordbruket var största källan, men också att fanns andra källor. Diagrammen nedan visar att det dessutom beror på vilken sorts närsalter vi talar om. Låt eleverna ta reda på varför de olika utsläppskällorna bidrar till kväve- och fosforutsläppen i olika omfattning. Dvs. - Varför släpper enskilda avlopp ut mer fosfor än reningsverken när de släpper ut ungefär lika mycket kväve? och På vilket sätt bidrar luftföroreningarna till kväveutsläppen?

Kvävetillförsel till Saxån - Braån

Fosfortillförsel till Saxån - Braån

Göta älv som mynnar i Göteborg är Sveriges största flod med avseende på både vattenföring och avrinningsområde. Trots att avrinningsområdet är flera hundra gånger större än Saxån –Braån så innehåller varje liter vatten som når havet tio gånger mindre kväve och fosfor. Vilka hypoteser har eleverna till denna stora skillnad?

Vilka historiska förklaringar finns det till utdikningen?

Karta 1. Saxån – Braån 1815

I Saxån-Braåns vattensystem har 90 % av våtmarkerna (streckade områden) dikats ut och torrlagts inom loppet av ca 200 år. Den totala längden av öppna vattendrag har minskat från 32 mil i början av 1800-talet till 20 mil idag. Det betyder att tio mil av vattendraget flyter under marken i rör och kulvertar.

Karta 2. Saxån - Braån 1980

Låt eleverna i denna grupp ta del av kartorna och texten ovan och be dem ta reda på vilka orter som döljer sig bakom förkortningarna. Gruppernas uppgift är att söka förklaringar till den omfattande utdikningen de senaste 150 åren genom att jämföra med samhällsutvecklingen i stort. Nyckelord som kan hjälpa dem på traven är tex. enskifte, befolkningsökning och teknikutveckling. Förutom att söka i litteraturen så rekommenderar vi att eleverna studerar kartor från olika tider (se källförteckning i slutet av handledningen). Det kan även vara intressant att intervjua gamla bönder som upplevt att de fått statliga bidrag för att täckdika sina marker och räta sina diken. Samma diken som kanske idag upplevs som en miljöbelastning.

Vad gör man åt utsläppen från stad och land?

Låt eleverna jämföra de åtgärdsförslag som klassen kom fram till i inledningsskedet av arbetsområdet med de åtgärder som faktiskt görs. Be eleverna problematisera dagens åtgärder. Hur fungerar åtgärderna i praktiken? Vilken av de åtgärder som används är mest effektiv? Har det skett någon förbättring av vattenkvaliteten i takt med att allt fler åtgärder har vidtagits? Hur finansieras åtgärderna? Rapporter och informationsskrift från Saxån – Braåns vattenvårdskommitté är exempel på användbara källor – se litteraturförteckning.

Vilka naturvärden finns att bevara eller återskapa längs vattendragen?

Intervjua några människor som bor eller vistas i närheten av ån. Vad betyder ån för dem? Har de några favoritplatser längs ån? Hur har de upplevt åtgärderna som har gjorts så här långt?

Ta foton av miljöer vid vattendrag som ni anser vara värdefulla och ta kontrasterande foton på åavsnitt som har litet naturvärde.Dokumentera även de platser längs ån som blivit åtgärdade på något sätt.

Går det att se om den biologiska mångfalden är större i de åtgärdade områdena? Samla in växter och gör fågelobservationer från åavsnitt som ni anser ha stort naturvärde och jämför med en karg del av ån. Gör en utställning av både fotografier och insamlat växtmaterial. III. Tillämpning – rollspel och värderingsövningar När eleverna fördjupat sig i arbetsområdet och redovisat sina nyvunna kunskaper för varandra så kan det vara intressant att tillämpa sina kunskaper.

Varför övergöder vi havet trots att vi inte vill? Låt eleverna fundera i grupper om tre på varför de tror att vi övergöder Öresund idag trots att ingen egentligen vill ha ett förstört hav. Samla ihop gruppernas tankar och gör en gemensam lista i klassen. Den kanske ser ut så här:

• okunskap
• ekonomi, profit
• tradition, ovana
• brist på lagstiftning
• miljöpåverkan nödvändig för överlevnad

Vilken punkt anser de har störst betydelse? Låt eleverna enskilt rangordna och fundera på sina argument. Därefter får eleverna ta ställning genom att ställa sig på en plats i klassrummet som motsvarar den egna ståndpunkten. På så sätt bildas ett antal mindre grupper som kan jämföra sina argument med varandra. Ha därefter en gemensam diskussion i hela klassen. Varför hamnade eleven just på den platsen?

Vilka olika grupper har intressen av ån? Det är uppenbart att starka samhällsintressen har förändrat de skånska jordbrukslandskapet från 1800-talet fram till våra dagar. Kravet att mätta en växande befolkning ledde till omfattande utdikning. Redan på 1800-talet instiftades speciell dikningslag och staten anställde lantbruksingenjörer att bistå med kunskap vid vattenavledningsföretag. Redan innan övergödningsproblematiken uppmärksammades fanns enstaka kritiker av det statliga stödet till utdikning. Så här skriver Philip Wolf 1956 i boken ”Utdikad civilisation”: ”Statsbidrag lämnas idag till utdikningsföretag, som leder till hastig vattenavrinning. Markerna nedanför får då för mycket vatten, nya statsbidrag lämnas för att öka dessa markers vattenavledande förmåga, ytterligare områden påverkas, och så vidare. Jordförstöring åstadkommes genom det nu periodvis hastigt framstörtande vattnet, mängder av mylla sköljs helt enkelt bort och ut i havet. Landskapet uttorkas genom frånvaron av ytvatten och grundvattnets sänkning, vinden blåser sedan bort mylla, som under andra omständigheter stannat kvar, och vi befinner oss i en häxdans, som ständigt driver oss vidare mot nya och lika fruktlösa försök att rätta till tidigare galenskaper. Vi nöjer oss med att planera för år framåt, när vi borde planera för århundraden.” Täckdikningen fortsätter än idag även om de statliga bidragen upphörde i slutet av 1960-talet.

Försök att gemensamt i klassen mejsla ut några olika grupper som har intresse av ån för olika ändamål. Det kan handla om miljön i och runt vattnet, men också om en önskan att använda vattnet som råvara eller som en mottagare av utsläpp. Spalta upp de olika intressenterna och deras intressen efterhand som de kommer upp. Kanske kommer det att se ut i som något i den här stilen:

Dela in klassen i grupper och ge varje grupp en roll så att alla intressenterna blir företrädda. Så småningom ska en representant från varje intressegrupp mötas i en paneldebatt. Övriga gruppmedlemmar kommer att utgöra publik som har viss möjlighet att delta i debatten – se vidare exempel på dagordning för paneldebatten nedan. Avgörande för en livlig paneldebatt är dels elevernas kunskaper och dels deras förmåga att leva sig in i sina roller. Bygg upp en förväntansfull stämning i klassen och ansträng er gärna att skaffa rekvisita både till deltagarna och till själva debatten.

Avsikten med rollspelet är att eleverna ska sätta sig in i de olika intressenternas argument och därigenom synliggöra komplexiteten. Eleverna ska upptäcka att miljöfrågor inte handlar om det onda mot det goda utan snarare om konflikter mellan olika intressen och hur man hållbart kan utnyttja de gemensamma naturresurserna.

Exempel på frågor som intressegrupperna kan utgå ifrån när de ska kartlägga och skaffa sig kunskaper om de olika intressena:

• Varför och för vem är vårt utnyttjande av vattendraget ett problem?
• Hur kan vi rättfärdiga vårt eget handlande?
• På vilket sätt är andra intressegruppers handlande i konflikt med vårt intresse?

Eleverna kan ta reda på de olika intressenternas intressen, speciellt de egna, genom att använda sig av källorna som finns i slutet av denna handledning. Därefter ska de slipa sina egna argument inför den kommande paneldebatten.

Exempel på dagordning för paneldebatten:

1. En neutral ordförande utses – antingen läraren eller en elev.
2. Representanterna för de olika intressegrupperna lottar i vilken ordning de ska hålla sitt inledningsanförande på max 30 sekunder.
3. De olika representanterna får därefter möjlighet att ställa frågor till varandra under ordförandens ledning. Alla får komma till tals.
4. Publiken får tillfälle att ställa frågor till representanterna.
5. Varje intresserepresentant ger en kort slutplädering på 30 sekunder i omvänd ordning jämfört med inledningsanförandet.

När paneldebatten är över och de starkaste känslorna har lagt sig är det dags att krypa ur sin roll och själv ta ställning till vilka intressenter som har de vettigaste åsikterna enlig elevens egna mening. Låt varje elev först enskilt sitta och skriva ner sina tankar under 10-15 minuter innan ni startar en gemensam diskussion i klassen. Observera att det inte finns någon given utgång eller rätt ställningstagande i den diskussion som nu sker i klassen.

Hur kan man som enskild person handla om man vill minska övergödningen av Öresund? Dela in klassen i grupper om fyra elever. Be dem hitta på minst två konkreta saker som en enskild person skulle kunna göra för att förhindra övergödningen av Östersjön. Ge grupperna gott om tid och uppmuntra dem att vara kreativa.

Exempel på några åtgärder som kan komma upp:

• Installera urinseparerande toaletter
• Efterfråga en varierad rekreationsmiljö
• Köpa ekologiskt odlade produkter
• Använd endast fosfatfria tvättmedel om man har enskilt avlopp

Lista alla inkomna förslag på tavlan och be eleverna att skriva av listan och enskilt markera vilka av åtgärderna de personligen tycker är realistiska med ett R. Därefter får eleverna stryka under de handlingar som de själv är beredda att göra. Avsluta med en gemensam diskussion.

Utvärdering av arbetsområdet

Ett förslag på utvärderingen av arbetsområdet är att eleverna individuellt får skriva vad de tycker att de lärt sig på en eller max två maskinskrivna A4 sidor. Låt den utgå ifrån målen till arbetsområdet:

• få insikt i de värden som vattendragen i vår närhet har
• få syn på de miljöproblem som finns och deras historiska och

Nutida orsaker

Se de möjligheter som finns att behålla och återfå naturvärdena. Lista över användbara källor. Förslag på studiebesök:

• Reningsverket i Svalöv. Även reningsverk i andra avrinningsområden är förstås intressanta att besöka.
• Dagvattenmagasin i Eslöv, Miljö och samhällsbyggnad Tel. växel 0413-620 00
• Dösjebro byalag – hävdad slåtteräng.
• Landskrona museum. Kontaktperson: Anneli Oxenstierna Tel: 0418 – 47 31 20
• Storkhägn i Flyinge

Förslag på lokaler för exkursioner med olika inriktning: Våtmarker, fåglar och biologisk mångfald: Häljarps våtmark

Orörda åsträckor:

• Annelöv – naturlig, meandrande åsträcka
• Svalöv söder om Torrlösabäcken.
• Braån vid Ingelstorp

Åtgärdade platser:

• Dösjebro ska banverket återställa meandrande å
• Dammar. Var???
• Häljarps våtmark

Platser för håvning av vattenorganismer:

• Nedströms reningsverket i Svalöv
• Braån vid hembygdsgården i Asmundtorp.

Förslag på personer att intervjua eller bjuda in till skolan:

Om inte dessa personer själv kan hjälpa till så vet de säkert ge förslag på andra intressanta kontakter.

• Kjell Andersson, Öresundsfonden
• Markägaren på Kullagården som pratar på filmen.
• Olle Nordell och Högni Hansson, Saxån- Braåns vattenvårdskommitté, Miljöförvaltningen, 261 80 Landskrona Tel. 0418-47 06 07 olle.nordell@mf.landskrona.se
• Ekologgruppen i Landskrona AB, konsult inom natur-och miljövård, Järnvägsg. 19 b, 261 32 Landskrona Tel: 0418-210 71 Fax: 0418-103 10 ekologgruppen@pop.landskrona.se
• Lena Ingvad, projektledare Höje å kultur och naturstig, Byggmästaregatan 4, 222 37 Lund Tel: 046-35 69 81 Fax: 046-35 67 10 hojestigen@lund.se

Rapporter som utgör bra bakgrundsmaterial till Saxån – Braåns avrinningsområde:

• Ekologgruppen i Landskrona (1999) Saxån - Braån Vattenkontrollen 1998 Årsrapport. Saxån - Braåns vattenvårdskommitté. Det finns även årsrapporter från tidigare år.
• Ekologgruppen i Landskrona (1998) Bekämpningsmedel i Saxån – Braån 1988 -1997 Saxån - Braåns vattenvårdskommitté.
• Ekologgruppen i Landskrona (1997) Natur och rekreationsvärden längs vattendragen i Saxån - Braåns avrinningsområde Saxån - Braåns vattenvårdskommitté
• Ekologgruppen i Landskrona (1994) Handlingsprogram för vatten- och landskapsvård inom Saxån - Braåns avrinningsområde. Saxån - Braåns vattenvårdskommitté
• Ekologgruppen i Landskrona (1992) En renare å, ett rikare landskap, ett renare hav. En presentation av vatten - och landskapsvård i Saxån - Braåns avrinningsområde. Informationsskrift. Saxån - Braåns vattenvårdskommitté. - Denna skrift rekommenderas speciellt eftersom den är lättillgänglig för eleverna.
• Ekologgruppen i Landskrona (1986) Saxån - Braåns avrinningsområde – en kunskapssammanställning. Meddelande nr 1986:2 länsstyrelsen i Malmöhus län, Naturvårdsenheten

Intressanta böcker om vatten och vattenundersökningar:

• Angel, H. & Wolseley, P. (1982) Levande vatten. Norstedts
• Drangert, J-O (1996) Vatten en oändlig historia – en bok om människans strävanden på vattnets villkor. Tema vatten , Linköpings universitet
• Hubendick, B. (red) (1992) Miljö från A till Ö. Svenska folkets miljölexikon. Bra böcker
• Hedberg-Henriksson, U. m.fl. (1993) Vattenväktarboken. Liber
• Malmberg, C. & Olsson, A. (1995) MiljöPerspektiv – NaturligtVis. Håll Sverige rent
• Tiberg, N. (1993) Kretslopp. Naturskyddsföreningens årsbok
• Wolf, Ph. (1956) Utdikad civilisation, Gleerups

Följande kartor går att få tag på via Lantmäteriverket:

• Skånska rekognoseringskartan från 1812-15. Skala 1:20 000
• Sockenkartor 1827-1859. Skala ofta 1:20 000
• Häradskartor1860-1930 Skala 1:20 000 eller 1:50 000
• Ekonomiska kartan, första upplagan 1935-1978. Skala 1:10 000
• Ekonomiska kartan, andra upplagan 1974-1986. Skala 1:10 000
• Gula kartan 1983-pågår. Skala 1:20 000

Användbara tidskrifter:

Artiklar om övergödningsproblematiken och Östersjön återkommer i flera olika nummer.

• Sveriges Natur
• Forskning och framsteg

Bilaga - Beskrivning av videofilmens innehåll av Olle Nordell, ekolog

Filmen inleds med att berätta att de västskånska vattendragen har genomgått stora förändringar de senaste 200 åren. Förändringarna medför problem för vattendragen och havet.

Larmrapporter från havet

Orsakerna till de larmrapporter om algblomning, syrebrist och döda bottnar i havet beror på för stora mängder näringsämnen (kväve och fosfor) rinner ut till våra kustvatten. Filmen visar hur det kan se ut när havsbottnarna är döda. Vattendragen i västra Skåne står idag för en stor del av den kvävebelastning som når Öresund. 80 – 90% av kvävet i åarna kommer i sin tur från jordbruksmarken som omger dem. Kvävehalterna i åmynningarna kan var mer än 8 gånger högre än vad som är normalt. Orsakerna till problem är både historiska och nutida.

Skiftet av byarna - torrläggningsepoken

I början av 1800-talet inleddes en intensiv uppodlingsepok där ny mark togs i anspråk för att mätta den växande befolkningen. När skiftet genomfördes samlades små åkertegar ihop till större enheter, en storskalig omvandling av landskapet inleddes. Den nya åkermarken tillkom ofta på bekostnad av ängs- och våtmarker. Stora ytor torrlades genom utdikning och många åkrar täckdikas för att åkrarna skulle torka upp snabbare om våren och bli odlingsbara. Staten anställde speciella lantbruksingenjörer som arbetade med större dikningsföretag.

Näringsämnesbristen

Den nya åkerarealen behövde gödningsämnen och under 1800-talet experimenterades det med olika sätt att öka skördarna genom att berika åkrarna med näringsämnen. Bl a användes kalkhaltig lera – så kallad märgel som en metod att öka skördarna, ett annat sätt var att leda in näringsrikt åvatten över ängsmarkerna och i kustnära områden användes tång som gödningsmedel. Konstgödsel började tillverkas i slutet av århundradet.

Rationaliseringen av jordbruket

Efter första världskriget började motordrivna maskiner att användas och allt större arealer dränerades effektivt och odlades upp. Efter andra världskriget tog urbaniseringen fart och människor flyttade in till städerna. Detta ställde ännu högre krav på jordbrukets effektivitet och bönderna använde allt mer av det billiga handelsgödseln. Bekämpningsmedlen gjorde också sitt intåg och ökade skördarna än mer. Det medförde också en förgiftning av åkerlandskapets fåglar. Rationaliseringen av jordbruket genom bekämpningsmedel, handelsgödsel och effektiv dränering har ökat skördarna men också läckaget av näringsämnen från land till vatten.

Direktutsläpp i vattendragen

När städerna blev större och vattentoaletten blev modern belastades många vattendrag mycket hårt av föroreningar. Även industrins avlopp leddes ofta direkt ut i vattendragen utan rening. Bättre blev det i början av 1970-talet då man byggde nya reningsverk och förbättrade de gamla.

Det intensiva jordbruket

Dagens jordbruk präglas av effektivitet och intensitet. Jorden brukas i allmänhet ända fram till vattendragen. Det medför att vattendragen lätt kan förorenas av gödsel och bekämpningsmedel. Fosforn kan följa med ut i vattendragen vid kraftiga regn. Kvävet som lätt rör sig i jorden följer med dräneringsvattnet från åkrarnas täckdikningsrör ut i vattendragen. Ibland liknar man de raka och djupa dikena som finns i åkermarkerna vid motorvägar för kväve och fosfor. När åarnas naturligt slingrande förlopp har rätats ut och våtmarkerna torrlagts har vattnets väg i vattendraget förkortats och den naturliga självreningen hinner inte med. På några få platser i Skåne kan vi dock fortfarande se hur landskapet tedde sig innan landskapet började dikas ut. Då var landskapet fullt av slingrande åar och våtmarker.

Vattnet rinner snabbt förbi

Utdikningen av landskapet har inte bara inneburit att vattendragen och havet belastas med mer kväve och fosfor utan att vattenhushållningen försämrats. Det effektivt dränerade landskapet utan våtmarker, slingrande åar och vattensamlingar förmår inte hålla kvar vinterns nederbörd under någon längre tid utan rinner snabbt ut i havet. När sommaren kommer finns inte mycket vatten kvar. Vattenuttagen till bevattning minskar ytterligare vattentillgången i åarna, vilket innebär mycket ansträngda förhållanden för fisk och andra vattenlevande djur.

Landskapomvandlingarna har även inneburit att många livsmiljöer för djur och växter har försvunnit. Ett välkänt exempel är storken som slutade och häcka i Skåne på 1950-talet.

Åtgärder kring vattendragen

Problemen i vattendragen och havet väckte stor uppmärksamhet och det har fattats beslut om att minska belastningen av kväve och fosfor på havet mellan 1985 och 1995. Utsläppen från reningsverk, enskilda avlopp och industrier har minskat. I jordbruket har flera åtgärder genomförts som t ex att stifta lagar som reglerar antalet djur per yta, hur stallgödslen skall hanteras, som anger hur mycket mark som kan ta upp näring under vintern det skall finnas. Trots de ambitiösa åtgärderna har det inte gett så bra resultat i våra västskånska vattendrag. Vi kan inte se någon tydlig minskning av kvävehalterna i vattendragen. Det betyder att kraftfullare åtgärder måste genomföras och mycket arbete återstår.

Mest för pengarna

I våra västskånska vattendrag finns de högsta halterna av kväve och fosfor i landet. Det betyder att det är här som behoven av åtgärder är som störst och kan ge mest för pengarna.

Här sker en övergång till den speciella delen där förhållandena i de olika åarna, Råån, Saxån-Braån, Kävlingeån, Höje å och Segeån beskrivs.

Speciell del som handlar om respektive vattendrag

Generellt följer de olika filmerna nedanstående mönster

Beskrivning av avrinningsområdets allmänna karaktär och var vattendraget flyter fram. Det beskrivs hur mycket av vattendraget som lagts i rör och försvunnit ner under jord. Andelen jordbruksmark och om det finns några sjöar nämns. Vidare redogörs för hur stor föroreningsbelastningen är och hur mycket som når havet. I några filmer görs en historisk tillbakablick på för att ge en uppfattning om hur omfattande förändringarna är. Filmen visar sekvenser från både fina naturområden och mindre attraktiva partier av vattendraget. De olika vattendragsorganisationernas aktiviteter i vattendraget beskrivs som t ex kontroll av vattenkvaliten genom mätningar av kemiska parametrar och andra undersökningar. Förändringar i vattendragets tillstånd beskrivs – har det blivit bättre? Hur är det med bekämpningsmedel och annan påverkan. Vad kan vi göra för att förbättra tillståndet. Filmen visar några exempel på åtgärder som har utförts i vattendraget. Bland dessa kan anläggandet av dammar och skyddszoner längs vattendragen nämnas. Dammarna reducerar kvävebelastningen genom att på biologisk och kemisk väg minska kväve- och fosforbelastningen på vattendraget. Skyddszoner minskar fosforbelastningen och förorening av bekämpningsmedel genom att det finns en odlingsfri zon mellan åkern och vattendragen. Dessa åtgärder betyder också mycket för att öka livsrummet för växter och djur. Det har också genomförts åtgärder som ger oss själva tillfälle att komma ut i naturen och njuta av de fina miljöer som finns kvar och kan nyskapas i vår jordbruksbygd.

Filmen avslutas med en tillbakablick över vad vi har sett och konstaterar att nu när 2000 talet närmar sig har den negativa trenden börjat vändas. Genom att skapa skyddszoner, dammar och våtmarker ökar vi den biologiska mångfalden, får nya naturområden och bidrar till att minska belastningen på i vattendragen och Öresund. Filmen har visat på några av alla de möjligheter som finns för att vi tillsammans skall återfå rena vattendrag, och en rik natur där det finns plats för djur, människor och växter.